I say it best when I say nothing at all

Dagen började väl sådär, i kaos kan man säga. Passade på att skrika lite på någon på jobbet, ber om ursäkt.. Fast fick ett "attityd är det enda rätta!!!!" från Lina. Så det kanske var bra gjort ändå. Och det var rätt skönt..

-

Hela dagen var kaos.. Försökte vara trevlig... Det gick sådär. Fick rast vid halv 5, då var jag helt slut... När klockan var 8 och jag skulle gå hem var det fortfarande kaos. Hade inte hjärta att lämna stackarna, så jag stannade till typ halv 10 och hjälpte till med disk och annat.

-

När jag kom innanför min dörr kollar jag i min hand och där håller jag i EN vante. Vart är min andra vante? Ligger den ute i kylan, regnet och rusket helt ensam? Den kanske ligger på jobbet, vem vet.

Nu är den stora frågan: Om jag hittar min vante imorgon, liggandes på gatan, smutsig och förstörd, kommer jag då kunna ta upp vanten med kärlek och acceptera den som en av mina andra vantar, eller kommer jag för evigt förakta den.....?
Kommer jag ens få återse min kära vante? Jag saknar dig vanten, kom hem. Helst ren och torr.

Kommentarer
Postat av: julia

du hade rätt, väldigt läsvärt!! :O



vante kom hem, för jag längtar efter dig!

kom innan vintern är slut lilla vante!

sommarn var kort och om kvällen blir det mörkt

stjärnorna lyser på vanten igen!

(osv. osv.)

xx

2009-11-15 @ 10:59:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Vad har du på hjärtat?:

Trackback
RSS 2.0